Vad skulle man då önska sig?
Ett lyckligt liv?
Någon som höll om en nu?
Någon som älskade en?
Bara någon att prata med?
Hatar dom stunder som man sitter och funderar på vad som händer ute i världen. Då man bara önskar någon kunde överraska en och göra någonting helt oväntat.
Men det ser inte bättre ut än man kommer att sitta en fredagkväll och göra absolut ingenting...
Ångest?? Nja troligen inte. Bara dom där tankarna som inte får komma igen... Har gömt dom långt in för längesen, men nu smyger dom sig på och vad ska jag göra... Jag håller på att ändras IGEN.. jag vill inte. Vet att jag inte mådde bra då, vet att jag försummade så himla mycket och var så himla taskig... Vill vara den söta Sandra som hela tiden log och spred glädje runt sig. Ibland kraschar fasaden och det går inte dölja allt hemskt som hänt dom senaste åren...
Jag är stark och jag kommer klara det. Med eller utan någon som stöttar mig... Jag har gjort det en gång, kommer klara det igen.
Lördag=ny dag=nya tag=nya möjligheter
Varför sitta och lyssna på dom värstaste balladerna just nu??
Är det en sätt att tackla bekymren? Kanske.
Don't dig to deep
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar