torsdag 18 september 2008

Se mig för här är jag

Sitter och lyssnar på den låten nu. Den är fin och jag känner mig lite så just nu... Jag måste prioritera mig själv snart och göra vad jag helst av allt vill göra. Jag har gått och vart less nu alldeles för länge för att det ska vara hälsosamt. Man mår inte bra av att gå runt och vara glad och alltid vara positiv när hela kroppen skriker stop.. Hjälp... Dag ut och dag in, vara glad och vara seriös och vara den som alla tycker om. Varför kan man inte vara sig själv och ändå vara omtyckt.? Är det någe fel på att vara som man är...? Dagens samhälle har blivit så inställd på att man ska vara på ett speciellt sätt att man blir galen till slut när det går för långt.
Jag tror det är mycket därför som det blir så mycket självmord landet runt. Två väldigt nära där jag kommer från och det var otäckt att hära om det och vad som hade hänt innan och vilka som har kunnat förhindra det. Mycket har deras belut att grunda i osäkerhet på livet och hur man ska betee sig i samhället.
Och så fort man hör någon nämna orden "jag vill inte leva längre" så måste man ta det på allvar och se vad som har hänt, Varför denna personen har valt att säga så. Även om det kanske bara är någonting som man säger för att man är less. Men en liten tanke kan växa sig stor och bli någonting som man kan tänka sig att göra, som en utväg i allt svårt. Det är ju det lättaste sättet att bli kvitt sina problem. Men som sagt säger man det en gång eller 1000 gånger så ska man ta det lika seriöst varje gång och finnas där och hjälpa. För en dag så kan det vara sanning i dom orden och en dag så finns man inte där längre. Vad man som anhörig ska ångra sig att man inte tog orden på allvar och fanns tillhands när man behövdes.

Jag måsta bara rensa skallen lite.. Kom en massa tankar nu och det är inte bra att går och bära på dom länge. DÅ kan man bli galen..

Nu ska jag kolla på TV och kanske slumra in snart. Är en dag med jobb imorrn med.

Godnatt och sov gott!

Inga kommentarer: